Ett slut, en början

leolinder074
16 mars 2016
2 min läsning

Vi flyttade till Gränby, Uppsala för snart 8 månader sedan. Allt var osäkert. Staden var ny, människorna var främlingar och vi visste ingenting om någonting. Bussarna var gröna istället för röda, husen var lägenheter istället för villor, och vi bodde själva istället för hemma. Känslan var skum och allting var ovant. Att ha centrum och fester en kvart hemifrån var något som för två Åkersbergabarn var totalt främmande, men främmande på ett extremt bra sätt. Samtidigt var det svårt att anpassa sig till vuxenlivet och plötsligt inse att man faktiskt måste ta ansvar. Det var jobbigt en viss tid, jobbigast var det i början när allt var oklart. Ingen av oss visste om programmen vi gick var något att fortsätta på, och framtiden kändes inte ljus på någon front.

Det enda som egentligen var bra just då var vi. Hur allting än skulle gå så visste jag att vi hade varandra och att vi var i samma situation. Det hjälpte verkligen, och det var till stor del det som fick mig att inse att det kommer att bli bättre, att det kommer att lösa sig. Ett halvår senare sitter jag och skriver det här inlägget och bekräftar det jag trodde då, det blir bättre. Jag har ärligt talat haft det roligaste året i mitt liv här i Uppsala och många av de bästa stunderna har varit tillsammans med dig. Nu flyttar vi snart härifrån och visst, vi kommer inte vara rumskompisar längre, men vi kommer i alla fall bo i samma höghus i Flogsta.

RIP Gränby 2015-09-02 - 2016-04-01